Ar 1992 begärdes Parca Gjuteri i konkurs. Under awecklingsperioden drevs gjuteriet av en konkursförvaltare. Äldre utrustningar och modeller började nu transporteras från gjuteriet till en plats i södra delen av bruksområdet för att användas till ett eventuellt kommande museum. I det här arbetet deltog förutom tidigare anställda vid bruket också medlemmar i Tabergs Bergslags Hembygdsförening.
   Avsikten var att skapa ett museum i den gamla radiatorbyggnaden invid Tabergsån, men Trelleborgs AB, som ägde bruksomrâdet, lämnade inga konkreta besked, varför stor del av utrustningarna och föremålen placerades i förrådsbyggnaden längst söderut.
    Nu kom en period med stor osäkerhet vad beträffar museelokal. Bottenvåningen i radiatorhuset kom vid två tillfållen att upplåtas för loppmarknad och teaterverksamhet. Vi blev då tvingade att flytta ut det som var tänkt för ett museum. Den imponerande mängd av föremål och material, som vid dessa tillfållen förflyttades, framgår bäst av att vi senare försålde material till Stena i Jönköping motsvarande 3 fullastade lastbilar.

Vår övertygelse var att andra och tredje våningen av radiatorbyggnaden skulle passa utmärkt som utställningslokaler. Järnhistoria på övre våningen och brukshistoria på mellanplanet. Det blev först senare som vi ändrade konceptet till en utställning som handlade om hela Tabergsådalen.
   Vid det här laget hade arbetet ännu inte bedrivits i form av studiecirklar. På bilderna 1 och 2 (andra våningen) från år 1992 är viss äldre utrustning fortfarande kvar liksom förmanskontoret. Av fotona framgår det inte i hur dåligt skick lokalerna var.

Arbetet organiseras i studiecirklar
Produkter, maskiner, verktyg och diverse material var fortfarande i fullständig oordning. Mycken tid ägnades åt utrensning och rengöring. En del tid förlades till Folkrörelsearkivet, för att granska bildmaterial.
   I augusti kunde arbetet med själva utställningarna påböijas under mer ordnade förhållanden genom bildandet av studiecirklar. En grupp under ledning av Roland Lindell tog sig an övre våningen med den äldre järnhistorien och en annan grupp fick andra våningen till arbetsfält för beskrivning av bygdens industrihistoria med sociala inslag.
   Studiecirklarna var vid den här tiden förstärkta med deltagare i OTA- och ALU - verksamheter. OTA stod för offentligt tillfälligt anställda för de som uppnått 55 års ålder och tack vare detta tillskott kunde arbetet fortgå under hela veckan. I förteckningen längre fram finns namnen på cirkeldeltagare, som deltagit i arbetet.. Utöver cirkeldeltagarna har även andra bidragit i olika omfattning, men tyvärr kan inte listan göras helt fullständig.
Förteckning över deltagare i studiecirklar i särskild pärm.

Deltagarna i studiecirkeln på tredje våningen hyr in sig i Slättenskolans slöjdsal I för tillverkning av olika modeller till utställningen. Modellerna av masugn och I kolmila växer fram och från Länsmuseet får disponeras modellen, som visar upptagning av sjömalm
   Interiördelen med kök, rum och tvätt byggs liksom skolmuseet.
   Det befintliga I skolmuseet i Månsarp skulle bort och vi beslöt därför att inrätta ett skolmuseum I i sydvästra hörnet.
   Inventarierna härstammar från Tabergsskolan. Hovslättsdelen I arrangeras av Hasse Paulsson och de pampiga fönstren från Brukets badhus med I gjutna fönsterbleck sätts upp.
 

Målsättningen var att kunna öppna Industrimuseet i juni månad. Vi stod nu inför ett stort problem, som skulle ta stor arbetskapacitet i anspråk.
   Enligt brandbestämmelserna måste lokalerna snabbt kunna utrymmas.Vi disponerade ju andra och tredje våningen så en utvändig utrymningstrappa måste ordnas..
   Från Återbruket fick vi delar till en cirkelformad trappa med diameter 800 mm, men denna nådde inte ens upp till andra våningen. Lyckan stod oss bi och vid Högskolan i Jönköping hittade vi delar till en trappa med diameter 1100 mm som kastats i en container. Vi tömde containern på delarna, men räcket saknades.
   På Månsarps Mekaniska fick vi hjälp med påsvetsning av plattor för sammanfogning av pelarna och sedan kunde vi med stor hjälp av Norrahammars brandkår bygga trappan. Vi kunde dra en lättnandets suck, när såväl andra som tredje våningen 'låg rätt till", när vi nådde respektive plan
Skrotade plattformar inne på området kom till stor nytta och ett snyggt räcke svetsades och målades med hjälp från AMU-verksamheten på Fortunaskolan i Jönköping.
   Dicky Carlsson på DIAC tillverkade konsoller till plattformarna åt oss.
   Många elledningar var provisoriskt dragna. Stora delar av belysningen med
tillhörande el-uttag lades nu om av Lennart Almgren och vi fick ett både mer
praktiskt och yrkesmässigt riktigt utförande av det elektriska.
   Stora speglar till "affärerna" skänktes av Lasses Glas, Taberg och senare under året kom skomakaren på plats liksom vikingabåten från Tabergs BergslagsHembygdsförening. Vi hann också med att bygga om det gamla tvättrummet till arbetsrum.
   En handicaptoalett färdigställs och Flahultsskolans 8:e klass bygger modell av masugnsplanen i Taberg. De syr också kläder till flera dockor för utställningarna.

Museet utställningar utvecklas
Med vårterminen kom ytterligare förändringar och förnyelser av museet: Åtskilliga kraftverk har ju funnits i våra vattendrag och för att ge en mer påtaglig bild av detta bygger vi en liten modell av ett stycke "Tabergså" med bl.a. kraftverk och stångjärnshammare. För att åvattnet skulle kunna cirkulera byggde Norrahammars Plåtslager ett "badkar" av stålplåt som lagrade åvattnet.
   På övre våningen tillkommer en "tyskhärd", efter arbete i slöjdsalen. Platsen för sommarutställningar får bättre belysning, skyltar med donationsgivare sätts upp och stångjärnshammaren på 3:e våningen kompletteras. I mars invaderas platsen framför museet av militärer, som har övning i sydsverige.
   Äntligen får den stora gjutskänken ett tak. Efter en uppsnyggning med blästring och målning av Gulass Lack & Transport i Taberg, var den värd att stå skyddad under ett tak, som symbol för en gammal gjuteriverksamhet på platsen. Av kundvagnstaket blev det ett prydligt tak med hjälp från kommunens arbetsmarknadsavdelning under ledning av Allan Ruderfors. Hösten börjar med en nödvändig rensning av vårt förråd på 3:e våningen. Samtidigt kommer larm om att det gamla magasinet vid järnvägen skall rivas. Det har ju varit vårt "andhål" beträffande produkter, som inte fått plats i våra utställningar. Även här blir operation rensning nödvändig, men vissa produkter får vi deponera hos på området nyinflyttade Reklambruket, som tänker göra en liten utställningshörna.
   En stor hovslättsorgel inkommer - 2,5 m hög. På övre våningen görs vissa omdisponeringar. Modellen av masugnsplanen i Taberg flyttas till östra väggen och får spotlight, inventarierna på västra väggen kompletteras med olika föremål och knipphammaren kompletteras med en övre "fjäderbom".
   På 2:a våningen byggs "bostadskvarter" intill "affärskvarteret". I tre fönster skall interiörer från äldre hem kunna beskådas. Huvuddelen av materialet till "fastigheten" får vi från Marianne Josefsson i Mulseryd.
   Förändringar av receptionen påbörjas. Tanken är att göra den mer ombonad och sittvänlig.
   Till sist inte att förglömma bröderna Svensson i Barnarp, som med sin fina Trä & Byggnadsvaror alltid är beredda att stödja oss.
  Ett stort tack också till ABF i Jönköping för gott samarbete under de här cirkelåren.

 

April   Utrymningstrappan påbörjad april 1999. Kalevi Savelaakso och Stig Karlsson

April  Vi kunde konstatera att utrymningstrappan även nådde upp till övre våningen. Gerhard Johansson.

12 juni Industrimuseet invigas av VD Bengt Andersson från Husqvarna AB. På bilden hälsar Föreningen Industrimuseets ordförande Roland Lindell välkommen.

November   Sjögrens Kiosk i Taberg upphör. Vi får överta en del inventarier

Masugnsutställningen kompletteras med en slagghammare. Sigurd Larsson skänker gevär från "Bösse-Nisses", men krav pä vapenskåp kommer från polisen. Kjell Andréassen hjälper oss att lösa problemet.
   Huluhammarsdelen får fler väggborrmaskiner och gräsklipparutställningen förbättras samt "anställer" vi samtidigt en "montör" av handgräsklippare.
   Även campingutställningen får en ansiktslyftning och en "sömmerska" tar plats.
Förrådet på 3:e våningen töms på produkter, som transporteras till magasinet vid Norrahammars järnvägsstation.
   Belysningen för "kontor- affärer - gjuteripulpet" sammankopplas och all belysning kan tändas och släckas från elcentralen. Vi har ju Almgren.

Hovslätts industrier presenterades så här i utställningen d.

Tre nya museiarbetare presenterades på ett styrelsemöte.

Oktober   Höjdpunkten på tisdagsträffarna.- kafferasten.
Från vänster Olle Ekman, Lars-Erik Johansson, Sten Gunnarsson, Bertil andersson, Lennart Sundqvist, Carl-Olof Karlsson, Börje Åslund, Roland Lindell, Sture Bylander.

Museet utvecklas båd inom- och utomhus
Den gamla husgrunden efter ett magasin framför museet förvandlas till en kulle Detta med hjälp från Bäckadalskolan, som har utbildning av grävmaskins- och lastbilsförare.
   Vi sår gräs och planterar buskar.
   Museeskylt sätts upp på ytterväggen. Clenn Junefeldt hjälper oss med applicering av inspelat tal av Eric Hedenblad. Tyvärr går Clenn hastigt bort och vi förlorar den expertis, som vi behöver för dylika projekt.
   Från Hembygdsgården i Taberg flyttas, med Oskar Sigfridssons hjälp, delar till en knipphammare. Efter idogt arbete i slöjdsalen kan hammaren förevisas på 3:e våningen. Övre våningen. får också en öppen spis.
   Tuna hembygdsförening beslutar efter ett besök på vårt museum i augusti 2001. att deponera en pampig kamin, som troligen inköptes till Tuna kyrka 1893. Vi hämtade den i delar nedplockade kaminen i Tuna 15 april 2002 och monterade upp den.
   Från A6 köpcentrum får vi, förmedlat av Ullbrith Andréen, ett hus för kundvagnar.
   Detta kom lägligt för att kunna förverkliga ett tak över den gjutskänk vi fått blästrad och målad av Gulass Lack & Transport i Taberg.

Första receptionen

17 september   Uppbyggnad av mur vid "museekullen". Platsen avsedd för kommande tak över gjutskänk. Medverkar gör Lars-Erik Johansson, Henry Lindqvist, Roland Lindell, Börje Åslund, Gerhard johansson, Carl-Olof Karlsson, Sten Gunnarsson och Bertil Andersson.

November  Resterna av det gamla gjuteriförrådet har vi dolt med en "museekulle".

November  Från A6 Köpcentrum fick vi ett kundvagnstak som vi skall använda som tak över gjutskänken.

Ett museum blir till

1992  Många försök att hitta den bästa layouten för utställningen prövades. Så här blev det inte...

Remsa
Remsa

Ombyggnad och utställningsbygge kommer igång på allvar
Vårterminen kom till stor del att ägnas åt upprustning av lokalerna där det fanns en hel del gammal utrustning i form av ventilationsanläggningar, kablar, rör med mera som måste bort. Därefter vidtog rengöring av väggar och balkar varefter målning av väggar och fönster kunde påböijas. Med hjälp av utrustning från Städbolaget tvättades golven på både andra och tredje våning.
   Arbetet på våning 2 kunde drivas på bred front. Gjuteriutrustning kommer på plats och den kompletteras i slutet av året med en "kupolugn" tillverkad av en AMU-grupp i Sävsjö förmedlad av Lennart Svensk. Lantbruksredskap, plogar, harvar m.m. arrangeras och snickarverkstaden med inventarier från Axel Gunnessons påbörjas.
   Passande trägolv (150-åriga bräder) levererar Oskar Sigfridsson från Hestra.
   På övre våningen målades tak och väggar och med förstärkning av Per Lindell och Ingvar Andersson gjordes ledningsdragningar för el-uttag.
   Framtagning av texter och foton pågick kontinuerligt. Det viktiga arbetet med att spåra upp foton ej att förglömma. Alla foton förstoras i samband med kopiering och limmas på s.k. kapaskiva.  
   Kopieringen är Hasse Paulsson oss behjälplig med.
   På övre våningen får utställningen en pedagogisk utformning med "kuber" för de olika momenten i primitiv järnhantering.

Remsa
Remsa

Oktober 1992 Lars-Erik Johansson och Gerhard Johansson försöker få dragprovningsmaskinen på plats.

Juni 1992  Sydvästra hörnet av andra våningen där skolmuseet idag finns.

Juni 1992  Det lilla huset öster om ingången till gjuteriet kallades allmänt för "Flaskeboa". Här lagades under många år söndriga formflaskor av alla de slag. Någon förnyelse av inventarierna i större skala hade inte gjorts, varför arbetsbänkar m m. passade utmärkt för ett museum.
Kan det här vara något? Sture Källkvist och Gerhard Johansson undersöker vad som finns. Juni 1992

 

Maj 1993  Tanken fanns att arrangera kärnsandsblandning och uttransport av sand till kärnformningsplats. Nederst till vänster.ses en kärna till värmepannan Wirbex maxi. Den är tillverkad av sand, mjöl linolja och vatten och finns fortfarande i vår utställning. Tala om hållfasthet.

Kamera

April  Det gamla badhuset förvandlades till en ruin med gapande hål.
Fönsterkarmarna var av stål och togs tillvara av Indsutrimuseet.

September   Arbete i gjuteriavdelningen. Från vänster Bertil Andersson, Allan Claesson, Sture Bylander, Kalvi Savelaakso och Gerhard Johansson.

Kamera

September Monterbyggnation på tredje våningen, järnutställningen. Från vänster Olle Ekman, Leif Sandberg, Börje Åslund, Mark Jensen och Roland Lindell.

Kamera
Remsa
Kamera

Mars Provmontering av Trappa. De som medverkar är från vänster Bertil Andersson, Mark Jensen, Stig Karlsson, Henry Lindqvist, Kalevi Savelaako, Gerhard Johansson och Sture Bylander.

Kamera

På hösten flyttades vikingabåten från Hembygdsgården till museet där den fick en fin plats i Järnutställningen på tredje våningen. Museet "öppnade" också skomakeri.

Kamera

Så här såg gjuteriutställningen ut. Inventarier från kärnmakeriet.

Kamera

Inventarier från Axel Hunnessons möbelverkstad.

Kamera

Slättens industrier.

Kamera

Gerhard Johansson och Kalevi Savelaakso med en docka till utställningen. Kläderna sydda av Flahultsskolans 8:e klass.

Kamera

Mars Lola Lindqvist och Kerstin Bylander kollar den nya köksinredningen.

Kamera

December Ole Olesen och Magnus Gustavsson ser till att hissen är driftsäker.

Kamera

Gjuteriutställningen

Kamera
Kamera
Kamera
Kamera

Norrahammars Musikkår blåste in museet.

Kamera

September Ett gammalt industriområde i förvandling.

Remsa

Industrimuseets exteriör renoveras
Vårt arbetsrum blir tillfällig bostad för "fasadklättrama".
   Från folkets Hus får vi en filmprojektor och MC-affaren på A6 skänker skyltdockor.
   Vi kompletterar också med egentillverkade statister. Bland annat får vaktmästaren ny överkropp.
   Ny vägg sätts upp i början av utställningen på andra våningen och trappan upp från bottenvåningen får en uppsnyggning.
   En rödjordsugn får lånas från Länsmuseet. Den hämtas på Björneberg.
   Upptagning av sjömalm kan nu också beskådas via en modell, som lånats från Länsmuseet.
   Modellen av masugnen förses med bälgar och i övrigt tillkommer bl.a. exercisgevär, affärsdisk från Norrahammars Färghandel och chokladdisk, som glatt många på Savoybiografen. Vissa inventarier får vi hämta i Taberg hos Sjögrens kiosk, som upphört
Naturligtvis har arbetet med såväl texter som foton pågått under året.

April   Slöjdgänget har förfärdigat en modell av en tyskhärd. Från vänster Börje Åslund, Roland Lindell, Henry Lindqvist, och Mark Jensen.. Bild 37

Knipphammare från Hembygdsparken i Taberg under montering på järnhistoriska avdelningen på tredje våningen.

April   Lennart Almgren fixar pumpen till "Tabergsån" i en av modellerna.

April   Henrik Wegefors ställer i ordning en elpanna. Bild 40

April   Lennart Sundqvist trimmar flödet i "Tabergsån"

15 april   "Åalaget" Från vänster, bakre raden: Hams Holmqvist, Sture Bylander, Lars-Erik Johansson, Lennart Almgren, Lola Lindqvist, Kerstin Bylander. Främre raden: Bertil,andersson, Sten Gunnarsson, Carl-Olof Karlsson och Gerhard Johansson.

18 mars invaderades bruksområdet av militär från skövdeområdet. Industrimuseet lyckas hålla stånd mot anfallet men släppte igenom två soldater,som fick respit att besöka vår toalett.

Kamera

Maj   Arbetet med att riva gamla fallfärdiga förråd har böejat.

Kamera

Maj  Magasinen är borta men mycket markarbete återstår.

Kamera
Remsa
Kamera
Kamera
Kamera
Remsa
Kamera
Kamera
Kamera
Kamera
Remsa
Kamera
Kamera
Kamera
Kamera
Kamera
Kamera
Kamera
Kamera
Kamera
Kamera
Kamera
Kamera
1 Gjuteri1
4 Karnsand
2 Skolsalen2
3 Dragprovning
5 Flaskeboa

Rulla musen över kameran så poppar bilden upp..
Så här såg artikelförfattaren Gerhard Johansson ut under 2011 års Allmogemarknad.

Gerhard Johansson

Föreningen Industrimuseet i Norrahammar bildades 1994. Redan före föreningens tillblivelse pågick insamling av föremål och utrustningar för ett kommande museum.  
   När Parca. föredetta Norrahammars Bruk, upphörde i början av 1990-talet insamlades en mängd handlingar från flera kontor inom företaget, som sedan bearbetades och låg till grund för det arkiv kallat "Norrahammars Bruk", som nu finns inrymt i Folkrörelsemas arkiv i Norrahammar.
   Arbetet med uppläggning av företagsarkivet
bedrevs i projektform inom ALU, en sysselsättningsform som skapades i samband med den höga arbetslösheten i början av 1990-talet. Projektet drevs i Tabergs Bergslags Hembygdsförenings regi.

Den här artikeln är skriven av Gerhard Johansson
som var den drivande kraften bakom museets
tillblivelse. Han har även tagit bilderna.

6 Badhuset
10 Modellbygge
9 Karnarbete

Fönster från bahuset, med "gjutna fönsterbleck, monteras. Från vänster Olle Ekman, Sture Bylander, Carl-Olof Karlsson och Lars-Erik Johansson.

Kamera
35 Museikullen
33 Gamla receptionen
34 Mur museikull
35 Museikullen1
36 Gjuteriskank
37 Modellbygge
38 Knipphammare
43 Invasion
39 Punpinstall
40 Install panna
42 Aaganget
41 Tabergsaa
Kamera

Vår egen reklamfotograf Hasse Paulsson i aktion, assisterad av Stig Karlsson.

29 Sjogrens
28 Ny epok 2
30 Hovslatts Ind1
31 Tre nya
32 Fika
Kamera
Kamera
19 Lola Kerstin
12 Brandtrappa
21 Gjut utst
16 Gunnessons
17 Slattens
18 Nyanstalld
13 Skomakeri
15 Parca
22 Brandtrappan
23 Gerhard pa trappan
24 Valkomsttal
25 Musikkar
26 Ny epok
7 Badahusfonster
20 Ole Magnus
8 Reklamfotograf
NHB 150 px

Öppettider
och priser

Museet har öppet lördagar och söndagar från lördagen den 13 majl till söndagen den 17 september.
   27 juni till 20 augusti är museet öppet tisdag till söndag.  
   Midsommarafton och midsom-
mardagen stängt.
   Gruppbesök mottages hela året!

Öppettider kl 13 - 17.

Inträde 50 kr per person
(föreningsmedlemmar fritt inträde).
Ungdom under 15 år gratis.

 

Opening hours

13 Maj - 17 September, Saturdays and Sundays, 1pm - 5pm.
27 June - 20 August is the museum open daily, Mondays closed).
   Please note, that the museum is closed on Midsummer's Eve and Midsummer's Day, 24 and 25 June 2016.
   Admission: Adults 50 SEK. Free for children under 15.

 

Öffnungszeiten

Das Museum ist immer von 13 bis 17 Uhr geöffnet.
13 Mai - 17. September, samstags und sonntags.
27. Juni - 20. August, täglich außer montags.
   Am 23. und 24. Juni ist das Museum wegen dem Mittsommerfest geschlossen.
   Für Jugendliche unter 15 Jahren ist der Eintritt frei.
 

 

Norrahammars Industri- & Bygdemuseum
Hammarvägen 39 
562 32  Norrahammar
TEL +46 36 316621


info@industrimuseet.se