Se karta
över gruvan

Gruvhanteringen i Taberg 1939-1960

PER-OLOF JERN

Den gruvhantering som AB Smålands Taberg bedrev i Berget under åren 1939 – 60 sargade detta otvivelaktigt svårt men tillförde det också nya djärva konturer, ett spännande inre och ännu en historisk epok.
Som mest sysselsatte gruvbolaget knappt 50 man och det högsta produktionsresultatet uppnåddes 1943 med 200 000 ton vilket då var 2 % av Sveriges järnmalmsproduktion. Brytningen ägde rum i dagbrott men för att ta hand om den brutna malmen sprängdes så småningom ett övre och undre ortsystem upp inuti Berget. Dessa ortsystem står i sin tur i förbindelse med varandra via ett antal schakt, varav det högsta, hisschaktet är 55 meter

Den längsta enskilda orten, övre huvudorten, sträcker sig 300 meter in i Berget.
1937 påbörjade Stora Långviks Gruf AB förberedelsearbeten för brytning i Berget och visst uttag av malm ägde också rum från rasmassor och varp. I och med bildandet av Smålands Taberg AB den 2 mars 1939 kom den egentliga brytningen igång med börja i Bergets sydsida.
1939 sprängdes också ett mellan botten på denna Södra Gruva och foten av Berget. I detta schakt installerades en grovkross på 120 meters nivån (nivåangivelse från Tabergs topp) och utlastningen av malmen mekaniserades genom ett transportband för direkt lastning i järnvägsvagn på det stickspår som drogs upp under bergsväggen.
1939 – 40 fanns dessutom på utsidan av Berget en kullkvarn där den brutna malmen maldes ner till slig dock utan anrikning. Denna kvarn var belägen vid foten av den bergskam som går mellan Storbrytargruvan (Bergets östsida) och Södra Gruvan.

I Södra Gruvan bröts malm 1939 - 42 varvid till slut själva toppen av Berget kom att beröras. Från Södra Gruvan påbörjades 1941 indrivningen av en övre huvudort och 150 meter in i denna drevs en första krater upp till toppen av berget varefter brytningen lades upp som öppen kraterbrytning.
Ur denna första krater togs malm under åren 1942 – 51.
1952 påbörjandes en andra krater 100 meter längre in i Berget och med något uppehåll togs malm ur denna till 1957.
Kraterbrytningen var effektiv på så sätt att den loss brutna malmen av egen kraft rasade ner till transportören. För att detta skulle fungera var det dock tvunget att kratrarna bibehöll sin koniska form varigenom mycket malm måste lämnas kvar. 1957 vidtogs dock en del arbeten i ryggen mellan de båda kratrarna i avsikt att senare ta ut denna malm.
Vid brytning i kratrarna sprängdes nerifrån och upp, varefter kratersidorna skrotades, rensades från löst sittande block, uppifrån och ner. Större block, som rasade ner, fångades upp på ett järngaller i kraterbotten och eftersprängdes.
Den brutna malmen exporterades till Tyskland och då dess industri avstannade vid krigsslutet uppstod avsättningsproblem för Tabergsmalmen. Under åren 1948 – 51 krossandes därför malmen till makadam, som på grund av sin tyngd var speciellt lämpad för spåröverbyggnader.
1949 – 50 drevs också ett asfaltverk av Malmöfirman Mataki vid Bergets östsida.

Den undre huvudorten indrevs under östsidan 1945 – 46 och förbands via ett flertal schakt, bland annat med ett hisschakt, med det övre ortsystemet. I höjd med detta och med förbindelse till det undre systemet sprängdes också ett större krossrum fram där en makadamkross, konkvarn, installerades. Redan ett par år tidigare hade då den så kallade "Hundbanan" tagits upp. Denna går från botten av grovkrosschaktet på 135 meters nivån i 34 graders vinkel upp till 80 meters nivån ovanför krossrummet och är med ett schakt förbundet med detta

Källor:
Smålands Taberg AB   Axel Ahlqvist, Taberg.
Jönköpings läns hembygdsförbund XXVII, Smålands Taberg.

Denna artikel finns i Tabergs Bergslags Hembygsförenings årbok från 1982 "Tabergs Bergslag XIII"

Den malm som bröts i kratrarna tappades ner i malmvagnar som drogs av ett diesellok ut ur den övre huvudorten till grovkrosschaktet. Efter krossningen i detta gick malmen antingen direkt ut ur gruvan via transportbandet eller till Hundbanan. Namnet kommer av den spelverksdrivna vagn som "löpte" upp och ner i den branta orten och automatiskt tippande sin last högst upp. Härifrån tappades malmen ner i krossrummet med makadam krossen och sedan vidare ner till någon av makadamfickorna i den undre huvudorten. Uttransporten härifrån gick på räls men som lok tjänade här en ombyggd Ford.
Eftersom Tabergsmalmen är relativt järnfattig, ca 30 %, planerade gruvbolaget att inuti Berget anlägga ett anrikningsverk varför plats för ett sådant sprängdes fram över den undre huvudorten. I anrikningsverket skulle härvid ingå två rörkvarnar och två konkvarnar samt separering av gråberg vilket skulle tas upp genom den avloppstunnel som är sprängd så när som på den sista salvan i höjd med den övre huvudorten. För att kunna lagra den anrikade malmen sprängdes också ett sligmagasin upp. Anrikningsverket inköptes men kom aldrig att monteras.
Från 1945 gjordes också tidvis speciella kulsintringsprov i den kolpulvereldade roterugn som fortfarande finns kvar i magasinsbyggnaden bakom gruvstugan.
Allt eftersom de olika orterna drevs upp lades också räls, tryckluft och vatten drogs fram till borraggregaten och elektrisk belysning anordnades. Själva frontarbetet ägde dock rum i skenet av karbidlampor. De som jobbade som frontarbetare hade härvid ackord varvid ingick att ortdrivaren själv stod för den dynamit som åtgick. Vid indrivning av en normal ort borrades cirka 20 hål, 1,80 meter djupa. Dynamiten apterades med tändhatt och stubintråd vars längd avpassades så att laddningarna gick uppifrån och ner så att de sista salvorna kastade ut den losskjutna malmen från berget varigenom lastningen av denna underlättades.

Mot slutet av 50-talet avvecklades verksamheten allt mer och den sista malmleveransen gick för export via Halmstad 1957.
Detta år färdigställdes också den större sidoort som går i nordvästlig riktning från övre huvudorten ut till gränsen av malmkroppen. Orten avslutas med ett par längre provhål varur borrkärnor tagits för mineralanalys. 1957 färdigsprängdes också ett tryckluftssystem bestående av ett tryckluftsmagasin, längst in i undre huvudorten, under tryck av ett vattenmagasin på 45 meters nivån.

Den sista ortbrytningen gjordes 1959 – 60 av den ort som slutar strax norr om toppstugan. Denna ort är den enda som upptagits i Berget i avsikt att bedriva underjordsbrytning och arbetet utfördes av de, jämte gruvfogden Carl Härnström, sist anställda "bergbrytarna" Axel Ahlqvist och Hans Ström.
Den malm som bröts på slutet lagrades i den Södra gruvan där malmen drogs samma av ett skrapspel.

Av de olika installationerna i Berget finns numera inte så mycket kvar. Makadamkrossen är borttagen, elledningarna nerrivna och det mesta trävirket bortruttnat. Kvar finns dock den mesta rälsen, trycklufts- och vattenledningarna, delar av hiss- och hundbanespelet. I den övre huvudorten står fortfarande ett par malmvagnar liksom en ventilationsfläkt kvar. Krossen i grovkrosschaktet finns också kvar.

Genom att kratrarna avvattnas genom gruvgångarna är dessa tidvis mycket blöta och leriga. Själva berget är annars mycket tätt och sprickfritt och få ras eller släppor har observerats. I schakten från kratrarna hänger dock fortfarande mycket malm som kommer att rasa ner så småningom allt efter det som trävirket i dessa ruttnar. Detta och genom att skyddsanordningar helt saknas kring övriga schakt gör att ett besök i gruvan inte är helt riskfritt och denna är normalt tillsluten, dock inte mer än att de flesta av Sveriges fladdermus arter här har funnit ett övervintringsparadis.

Kamera
gruvkarta-470
NHB 150 px

Öppettider
och priser

Museet har öppet lördagar och söndagar från lördagen den 13 majl till söndagen den 17 september.
   27 juni till 20 augusti är museet öppet tisdag till söndag.  
   Midsommarafton och midsom-
mardagen stängt.
   Gruppbesök mottages hela året!

Öppettider kl 13 - 17.

Inträde 50 kr per person
(föreningsmedlemmar fritt inträde).
Ungdom under 15 år gratis.

 

Opening hours

13 Maj - 17 September, Saturdays and Sundays, 1pm - 5pm.
27 June - 20 August is the museum open daily, Mondays closed).
   Please note, that the museum is closed on Midsummer's Eve and Midsummer's Day, 24 and 25 June 2016.
   Admission: Adults 50 SEK. Free for children under 15.

 

Öffnungszeiten

Das Museum ist immer von 13 bis 17 Uhr geöffnet.
13 Mai - 17. September, samstags und sonntags.
27. Juni - 20. August, täglich außer montags.
   Am 23. und 24. Juni ist das Museum wegen dem Mittsommerfest geschlossen.
   Für Jugendliche unter 15 Jahren ist der Eintritt frei.
 

 

Norrahammars Industri- & Bygdemuseum
Hammarvägen 39 
562 32  Norrahammar
TEL +46 36 316621


info@industrimuseet.se